Små språk!

Visste du att kinesiskan, franskan och spanskan är små språk? De kallas ibland  sällan använda språk/harvinaisia kieliä!  Det finns i dag flera födda med spanska som modersmål än det finns med engelska. Frankofonin, en marknad som innesluter de franskspråkiga länderna har c:a 340 miljoner människor. Behöver du veta mer för att tro på kinesiskan?

I de nordiska länderna är de fyra nämnda språken ointressanta. Både en del myndigheter och en mängd diggare av popmusik tror att historien nu har kommit till sitt slut. Det är bara engelska som gäller, som är världens lingua franca, det enda vetenskapligt gångbara språket.

Universitet och språk

För att universitet skall få poäng som skall ge klirr i kassan och peng för forskning och undervisning, måste forskarna publicera sina rapporter utomlands och i praktiken i tidskrifter och bokserier som ges ut på engelska. Det blir bara nollor i poäng om man bara publicerar hemma.

Därför är både myndigheternas och delvis högskolornas folk ute med röjsåg för att spara på pengarna. De tycker sig ha hittat ett område för inbesparingar, språkundervisning vid universitet - och överallt där man har lärt sig språk.

Vid Södertörns högskola utanför Stockholm har det funnits en institution för tyska som varit initiativrik och företagsam. Högskolans rektor Ingela Josephson beslöt att språket var onödigt, eftersom samma projekt kunde skötas vid Stockholms universitet. Engelskan och svenskan skall finnas kvar men andra språk får stryka på foten. Detta är en trend som har pågått några år redan.

När Handelshøjskolen i København talar om sig själv använder man bara det engelska namnet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skall bli engelskspråkig, säger rektorn. Många exempel därttill finns att plocka.fram.

Gäller det oss?

För ett par år sedan fick jag som flerspråkighetsforskare ett brev av en engelsk språkforskare som hade anställts vid ett norskt universitet. Hans uppgift var att göra detta universitet engelskspråkigt. Hans fråga till mig var: Finns det något problem som kan uppstå på vägen till detta enspråkiga engelska paradis? Vad tror du?

Det tyska språkområdet är det största inom EU, det franska det mest ansedda i juridiska sammanhang, italienska störst bland personalen vid Europarådets palats i Strassburg. Tyskland är för det mesta den viktigaste handelspartnern för Finland, Sverige och Holland och finns i topp internationellt som exportland. Men vi köper mer än vi säljer till Tyskland, så också Sverige. För att sälja måste man kunna köparens språk.

För tillfället ger engelskan, språket, de största intäkterna för Storbritannien. Och det är du som är med om att betala. Detta berättar dock mycket lite av betydelse för handel och industri.

Språkförsvaret

En mängd iakttagelser av det slag jag nu har radat  upp kan du få genom det rikssvenska nätverket Språkförsvaret. Där yttrar sig folk med mycket olikartade erfarenheter om behovet av språk och av många språk. En del av texterna är insändare, en del yttranden till myndigheter och det finns recensioner av avhandlingar. Justitieombudsmannen i Sverige har ibland kunnat hålla med Språkförsvaret om klagomål mot svenska myndigheters enspråkighet på engelska.

Det finns i dag en mängd kommuner som har beslutat att engelskan är det enda obligatoriska språket bortsett från förstaspråket och engelskan.

Miljardförluster botas av fromhet

I en recension av en doktorsavhandling i företagsadministration vid Stockholms universitet sägs: "Aktörer i internationell handel och affärsliv som prioriterar bort marknadsrelevanta främmande språk betalar detta med förluster, vars storleksordning författaren ger insyn i.."

Detta vet jag bland annat eftersom jag tillsammans med en islänning, en norrman och en dansk-tysk forskare sedan ett par år arbetar på en gemensam bok om problemet med lingua franca.

När engelskan inte utsätts för konkurrens, då förlorar våra språk, svenskan, finskan och alla andra, domäner för våra språk. Nordiska språkvårdare föreställer sig att begreppet parallellspråkighet skulle lösa alla problem. Genom att uppfinna denna term menar de sig ha givit lösenordet som gör att danskan ... med framgång kan stå på sig gentemot engelskan utan att förlora fackområden till engelskan. Om fromhet ger utdelning, då har de nordiska språkvårdarna kommit långt på väg.

En del av exempel och fall som nämnts ingår i Språkförsvarets nyutkomna bok "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva. En antologi från Språkförsvaret" Stockholm 2011. Förlag: Språkförsvaret.

 

Christer Laurén
Prof. em., Vasa universitet

(Originalversion - publicerad i Vasabladet 11/11 2011 i en något annorlunda version. Här med författarens tillåtelse)